Irenes blog: Läkemedelsersättningarna måste bli kostnadsbaserade

697

I fjol godkände riksdagen för andra året i följd en lagändring, som innebär att ersättningarna för diabetesläkemedel minskar.  Sedan i fjol har insulin, som är en direkt och kontinuerligt livsuppehållande behandlingsform, varit belagd med en initial självrisk på 50 euro per år.

I år kommer många med diabetes att få se sin självrisk för läkemedel mångdubblas. Orsaken är att riksdagen har beslutat att den nedskärning på 134 miljoner euro i läkemedelsersättningarna som finns inskriven i regeringsprogrammet helt och hållet ska vältras över på diabetikerna. Andra läkemedel än insulin har nämligen flyttas från kategorin högre specialersättning (100 %) till kategorin lägre specialersättning (65 %). Ändringen trädde i kraft den 1 januari i år.

Tyvärr är allt prat om klient- och patientorientering bara tomma ord för alla de som inte längre har råd att köpa sina läkarordinerade mediciner. Riksdagen motiverar nedskärningsbeslutet med ekonomiska orsaker. Åtgärden slår tyvärr hårdast mot de diabetiker som redan tidigare har haft det dåligt ställt, bland annat låginkomsttagare som är utanför arbetslivet. Diabetesförbundet känner stor oro för diabetikernas möjligheter att få nödvändig medicinering. Också flera aktörer inom läkemedelsområdet har uttryckt sin oro.

Trots allt ser Diabetesförbundet ljuspunkter och kommer fortsatt att kraftfullt satsa på påverkansarbete. När riksdagens social- och hälsovårdsutskott godkände lagförslaget förutsatte det, precis som Diabetesförbundet krävt, att effekterna av nedskärningarna följs upp. Klämmen i betänkandet från utskottet är förpliktande för myndigheterna, men också förbundet kommer att hålla ett öga på läget. Därför vill vi gärna att diabetiker hör av sig med kommentarer till förbundet. Vi kommer också själva att samla in information om konsekvenserna av självrisken.

Samhällets kostnader för läkemedel kan sänkas riskfritt och utan försämringar i behandlingen om fler så kallade biosimilarer används. Biosimilarer är kopior av biologiska läkemedel. Den behandlande läkaren ska alltid byta ut originalpreparatet Lantus mot Absaglar som är ett generikum, en kopia, när det är medicinskt eller terapeutiskt motiverat. Det föreskriver en lagändring som trädde i kraft den 1 januari i år.

Syftet med läkemedelsersättningarna är att generera hälsa för alla oberoende av deras socioekonomiska ställning. Vi måste komma bort från konstlade ändringar som görs på ekonomiska grunder. Det samlade systemet för läkemedelsersättningar måste revideras för att det ska vila på en medicinskt och juridiskt hållbar grund, anser Diabetesförbundet. Läkemedelskostnaderna måste ses som ett led i de totala kostnaderna för hälso- och sjukvård.

Vissa diabetesläkemedel förhindrar bevisligen att följdsjukdomar uppkommer och fortskrider. Både i ett mänskligt och i ett ekonomiskt perspektiv vore det därför mest rationellt att läkemedlen är ersättningsgilla. – Om man ser till helheten bör det också vara möjligt att återinföra avgiftsfrihet för en direkt och kontinuerligt livsuppehållande behandlingsform.

På tal om helhetsperspektiv vore det avslutningsvis ett bevis för stor vishet att fokusera på det som genererar ojämlik hälsa i vårt samhälle i stället för att slåss för enstaka bestämmelser om sjukförsäkringen, som bara lappar tidigare fel.

Irene Vuorisalo, ombudsman, Diabetesförbundet