Neuropatisk smärta är tålamodsprövande

48542
Foto: Janne Viinanen

Av Pirkko Tuominen

• Neuropati är en vanlig följdsjukdom vid diabetes. Det betyder att de perifera nerverna tagit skada. Ibland kan nervskadorna vara smärtsamma och smärtan kan lindras med skräddarsydd läkemedelsbehandling.

Ungefär en tredjedel av diabetiker drabbas av funktionella störningar i de perifera nerverna. Vanligtvis är det nervändarna på de längsta nerverna som drabbas först. Diabetesneuropati börjar oftast med känselrubbningar i fotsulorna. Det kan vara stickningar, domningar, munskelkramper eller smärtor. Senare kan känseln försämras eller försvinna helt. Då är det svårt att känna av en sten i skon, glassplitter under fötterna eller frysande fötter på vintern. Om sjukdomen fortskrider kan ledsinnet (proprioceptionen) och muskelkraften i de perifera delarna av extremiteterna försämras.

– Polyneuropati är den vanligaste formen av diabetesneuropati. Det är en sjukdom i de perifera nerverna och den är vanligen relaterad till skador på känsel- och rörelsenerverna. Också det autonoma nervsystemet kan påverkas. Omfattande känselbortfall är ett klassiskt symtom, som börjar i fotsulorna och med åren breder ut sig längre uppåt. När besvären nått upp till vaderna eller knäna drabbas också fingrarna och handflatorna, beskriver Maija Haanpää, docent och neurolog.

Högt blodsocker är den största riskfaktorn och höga blodsockervärden under många år ökar i hög grad risken för neuropati. Också avvikande blodfettvärden, högt blodtryck, övervikt, rökning och stor alkoholkonsumtion ökar risken.

Dålig blodsockerbalans och snabba förändringar i blodsockervärdena kan i vissa fall vara förknippade med smärtsam polyneuropati.

– Det är en relativt sällsynt akut form av neuropati. Åkomman kännetecknas av svår och brännande smärta i fötter och händer. Prognosen är dock bra och besvären brukar försvinna av sig själva med åren.

Konstiga besvär

Diabetesneuropati är en individuell sjukdom och bara hälften får symtom. Smärtkänseln minskar smygande när man inte har domningar, smärta eller andra besvär.

– Även om neuropati inte ger några symtom är det viktigt att åkomman upptäcks vid de regelbundna kontrollerna för att patienterna ska kunna få råd om fotvård och lära sig hur stötar kan undvikas, säger Maija Haanpää.

En symtomatisk sjukdom kan vara smärtfri eller smärtsam. I de flesta fall är neuropati smärtfri. Hon säger att det är oklart varför en del får smärtor och andra inte.

Diabetiker kan ha neuropatisk smärta trots att den normala smärtkänseln är nedsatt. Det är den som skyddar mot stötar och sår. Smärtan kan ta sig uttryck i ihållande och svidande smärta, värk eller ilningar som liknar elstötar. Benen kan vara mycket känsliga för retningar. Beröring, temperaturförändringar och lätt mekaniskt tryck kan göra att smärtan förvärras.

– Det kan vara smärtsamt att använda strumpor och nattlinne. Och det kan göra ont att stå eller gå. Man kan ha konstiga förnimmelser. Det kan kännas som att gå på kuddar, sandpapper eller makadam. Ofta blir smärtan värre mot kvällen och är som värst inför sänggående. Dessutom kan besvären åtföljas av restless legs, oroliga ben, och det gör det ännu svårare att somna in och sova.

Goda sockervärden är bästa boten

Behandlingen vid diabetesneuropati tar sikte på att bromsa upp sjukdomsförloppet, lindra smärtan, förebygga fotsår, minska de funktionella störningarna och förbättra livskvaliteten. Prata gärna med din diabetesskötare eller din läkare om besvären.

– God blodsockerbalans är den bästa boten och det bästa sättet att bromsa upp sjukdomsförloppet. Dessutom är bra sockervärden utmärkt prevention. Risken att drabbas av neuropati minskar med upp till 70 procent om blodsockret är bra, påpekar Maija Haanpää.

Smärtan behandlas företrädesvis med läkemedel, men också med bland annat fysisk aktivitet. Motion som man gillar och som inte förvärrar besvären är till god hjälp för att hålla både blodsocker och smärta i schack. Samtidigt är det lättare att behålla funktionsförmågan. Om smärtan förvärras av promenader, är det bäst att testa någon annan motionsform, exempelvis vattenlöpning.

Transkutan nervstimulering (TNS) kan testas som behandlingsmetod om svårt känselbortfall inte hunnit utvecklas. Behandlingen går ut på att stimulera det smärtsamma området med svaga elektriska strömmar. Då hindrar beröringsimpulserna smärtimpulserna från att gå vidare från ryggmärgen till hjärnan.

– Det kan hjälpa en aning att slappna av, meditera, rikta uppmärksamheten på något annat och undvika sådant som förvärrar smärtan. Ofta är det lättare att stå ut när man vet vad neuropatismärtan beror på.

Experimentera fram rätt smärtmedel

Det kan behövas medicinering om neuropatisk smärta är måttlig eller svår och om den stör vardagen eller nattsömnen.

– När diagnosen väl är ställd bör patienten och läkaren prata om att testa fram rätt smärtmedicinering. Då krävs det lite tålamod eftersom rätt dosering och rätt preparat kanske inte går att hitta med en gång. Det kan hända att flera preparat måste testas innan det går att hitta fram till det optimala medlet, påpekar Maija Haanpää.

Antiinflammatoriska medel eller paracetamol hjälper inte vid neuropatisk smärta. I stället sätts antidepressiva, antiepileptika, bedövningssalva och opioider in.

– Alla utom opioider kan prövas inom primärvården eller på diabetespolikliniken. Starkare morfinliknande läkemedel ska helst sättas in på smärtpoliklinik.

Preparaten lämpar sig för långvarigt bruk och ofta är behandlingen vid neuropatisk smärta livslång. Den långvariga behandlingen är en fråga som många patienter funderar över – utöver många andra frågor. Tar nerverna skada av medicineringen? Förändras psyket? Kan jag ha sex? Får jag köra bil?

– Ta upp alla frågor du funderar på med din läkare.

Läkemedlen väljs ut och dosen läggs upp individuellt. Läkaren tar hänsyn till andra sjukdomar och läkemedel som patienten har, symtom, önskemål från patientens sida och läkemedelskostnader.

Kostnaderna för smärtlindring i en månad kan variera mellan tio och hundra euro. FPA ger ut grundersättning för medicinerna, men högre specialersättning ges bara ut vid svår depression och epilepsi. Å andra sidan måste många med diabetes använda ett flertal preparat och det så kallade läkemedelstaket uppnås ganska snabbt.

– Om ett läkemedel bara hjälper delvis men inte tillräckligt mycket, kan man testa med kombinationsbehandling, som har flera olika verkningsmekanismer. Målet är att lindra svår smärta åtminstone något så när bra, säger Maija Haanpää.

Jalat_lasimurska_01_savy

Smärtsam neuropati vanligare vid typ 2-diabetes
  • Diabetes är den vanligaste orsaken till neuropati, nämligen skada på perifera nerver, i västvärlden. Förekomsten ökar ju längre diabetessjukdomen har varat. Ungefär hälften av personer med typ 2-diabetes har någon form av neuropati efter tio år med sjukdomen. Ungefär hälften av personer med typ 1-diabetes får neuropati efter 20 år med sjukdomen.
  • Ungefär var femte med typ 2-diabetes har nervskador redan när de får diabetesdiagnosen. Blodsockret har varit högt länge och nerverna har hunnit ta skada.
  • Smärtsam polyneuropati drabbar 26 procent av personer med typ 2-diabetes.
  • De läkemedel som används i dag biter bara delvis på smärtsam diabetesneuropati. Smärtlindringen anses vara utmärkt om smärtan lindras med hälften. Ungefär var tredje får god effekt av läkemedel.
  • När inga andra metoder hjälper, kan smärtan lindras med ryggmärgsstimulering. En stimulator opereras in och apparaten avger elektriska strömmar för att hindra att smärtförnimmelsen leds upp till hjärnan.