Av Virve Järvinen
• För att behålla den nya slanka profilen vid viktnedgång krävs det att man ändrar livsstil, attityder och föreställningar för gott. Det kan vara värt att skänka den dimensionen en och annan tanke.
”Gör dig av med några extra kilon och du kan minska medicineringen eller kanske sluta med medicinerna helt och hållet.” När läkaren påminner överviktiga patienter om vikten, ändrar de sina kost- och motionsvanor, och kilona rasar. Eller gör de det?
– En tid kanske, men knappast bestående. Livsstilen förändras bara om man själv vill ha en förändring, svarar Eeva-Leena Ylimäki, expert inom hälsofrämjande och doktor i hälsovetenskaper.
Hon har forskat i hållbar och framgångsrik livsstilsförändring. I sin doktorsavhandling undersökte hon hur 40-åringar i Lappland lyckas hålla sig till nya och hälsosammare levnadsvanor. Förändringar behövdes eftersom deltagarna hade uttalad risk för artärsjukdomar som typ 2-diabetes och kranskärlssjukdom.
– Självupplevda skäl, exempelvis midjemåttet, är alltid mer motiverande och engagerande och ger bättre resultat än att någon annan uppmanar till förändring. Läkarens råd eller partnerns kommentarer glöms bort förr eller senare och kan ibland väcka motstånd.
Egna personliga skäl och uttalad vilja att förändra sin livsstil kräver både självrannsakan och svar på frågor som ”Varför behöver jag gå ner i vikt?” eller ”Vad har jag för nytta av att inte vara överviktig?”.
– Många gånger tycker man att en yttre orsak, exempelvis utseendet, är ett dåligt incitament för livsstilsförändring och att en inre orsak kan ge mer bestående livsstilsförändring. Själv vill jag inte rangordna dem. Allra viktigast är att skälen är personliga, viktiga för en själv, hållbara och realistsiska.
Det är ren och skär självbedrägeri att intala sig att alla problem är lösta med viktnedgång. Lägre kroppsvikt jagar inte relationsproblem eller ekonomiska bekymmer på flykten. Däremot kan man bli friskare.
– Uppriktig oro och sunt ansvar för sin hälsa och genuin vilja att ta hand om sig själv är skäl som får människor att satsa starkt på förändring. I många fall väcks oron och viljan till liv först när hälsan är hotad, säger Eeva-Leena Ylimäki med hänvisning till sina forskningsresultat.
Gott liv är en attitydfråga
Det går inte att ändra livsstilen i en handvändning. Ju äldre man är desto längre har levnadsvanorna ingått i vardagsrutinerna. Därför krävs det betydligt större ansträngningar för att ändra dem.
Livsstil är förknippad med attityder, värderingar, föreställningar och fördomar. Det behövs tid för att hantera dem och helst också någon att prata med – en partner, en diabetessjukskötare eller någon annan som är i samma situation. Någon annan är också till hjälp när man vill bedöma sina levnadsvanor. För att förändra sin livsstil och följa upp förändringen måste man först kunna bedöma vad som är bra och vad som behöver justeras i den nuvarande livsstilen.
– Ens egen bedömning stämmer ofta inte överens med indikatorerna. Överviktiga brukar bedöma att deras livsstil är bättre än den är i verkligheten. Många överdriver exempelvis hur mycket de motionerar.
Inställningen till diskrepansen mellan den egna bedömningen och mätresultaten visar i hur hög grad man är beredd att göra en förändring. Det behövs mer tid om man inte vill se motsättningarna. Däremot är tiden mogen för en förändring om motsättningarna öppnar ögonen för hur situationen är.
– Det kan kännas motigt och allt annat än trevligt att ändra sina rutiner. Vårdproffsen brukar prata om komfortfaktorer. Människan är bara beredd att göra förändringar som inte försämrar livskvaliteten, säger Eeva-Leena Ylimäki.
Komfortfaktorn är en attitydfråga. Vi har vant oss vid att uppfatta ett lätt liv som ett bra liv. Många tycker att det är mer glamoröst att sitta och smutta vin i soffan därhemma än att dricka ett glas mjölk efter en rask promenad.
– Det är kortsiktigt tänkande, avfärdar hon och påpekar att också hälsobevarande handlingar och livsval kan vara element i ett nog så högkvalitativt liv.
En framgångsrik bantare ser inte viktminskningen som en rad försakelser utan som en chans att göra något gott för sig själv. Belöningen består i mer energi i vardagen.
– Förändringar lyckas bättre om man lägger upp dem som ett trevligt och motiverande projekt. Då blir de inte restriktioner utan tillför livet nya komponenter, bland annat färger och mer omväxling i menyn.
Jag kan!
Eeva-Leena Ylimäki påpekar att livsstilsförändringar kräver stabilitet. Med det avser hon en känsla och upplevelse av att man är kapabel att göra det som krävs för en förändring. Det kan exempelvis vara att den som oroar sig för sin hälsa kan byta ut godis mot frukt, äta ett halvt kilo grönt om dagen och gå fler steg i vardagen.
– Stabilitet medverkar till och stärker möjligheterna att motverka faktorer som ställer hinder i vägen för konkret förändring. Småbarnsmammor kan exempelvis uppge barnvaktsproblem som orsak till fysisk inaktivitet. Men hinder kan omvandlas i möjligheter. I stället kan mammorna leka och gympa tillsammans med barnen eller promenera och jogga med barnvagnen, tipsar Ylimäki.
Stabiliteten ökar av små och kontrollerbara förändringar som redan är genomförda. Lyckad viktnedgång ställer inte hela livet på huvudet med en gång, utan en bra början kan vara att lägga till ett äpple om dagen i kosten. På några veckor blir äpplet en vana, och då är det dags att lägga till en ny förändring, exempelvis att dricka en liter vatten om dagen.
– Ju mindre och mer konkreta handlingarna eller råden är desto lättare är det att följa dem. ”Jag ska motionera mer” är inte ett löfte om en konkret handling. Det är däremot gympapass som skrivs in i kalendern för tisdagar och fredagar.
Den som vill gå ner i vikt ska helst upplysa sin närmaste krets om omställningarna i vardagen och livsstilsförändringen. När det blir kärvt kan det nämligen behövas någon som backar upp, och nära och kära är också bra att ha i andra sammanhang.
– Det är till fördel att se och tillstå att känslor hör ihop med livsstilsförändringar och att det krävs en viss jämvikt mellan känslor och förnuft om man vill lyckas med bantning. Prata med dina nära och kära om de känslor som leder till okontrollerat ätande. Samtidigt kan ni fundera vilka andra metoder det finns för att hantera känslor, tipsar hon.
Ha en reservplan
En livsstilsförändring är en process för att lära sig nya saker och vänja sig av med gamla vanor. Precis som vid alla andra processer sker livsstilsförändringar i faser. Ibland tar man ett steg framåt, ibland två steg bakåt och däremellan stampar man på stället. Var förberedd på bakslag och återfall för de hör till!
– Börja med att fundera vad återfall innebär för ditt bantningsprojekt. Är en bulle i veckan eller om dagen ett återfall eller unnar du dig bullen, exemplifierar Eeva-Leena Ylimäki.
Bakslagen kan följa slag i slag om gränsen för återfall sätts alltför snävt. Den som lyckas förstår att det handlar om sporadiska händelser som inte får hela skutan i gungning. Precis som idrottare som misslyckats i sin prestation riktar bantaren blicken framåt efter ett återfall.
Återfall kan förhindras om man tänker tillbaka på tidigare försök att gå ner i vikt och funderar vad som gick snett de gångerna. Fallgropar finns överallt och det är till fördel att redan i förväg planera vad som bör göras om en förkylning slår till och det blir ett uppehåll i träningen.
– Då och då är det bra att glömma allt vad viktnedgång heter och gå in för att göra sig själv en tjänst genom en bra livsstil. Viktminskning följer med som grädde på moset, avrundar Eeva-Leena Ylimäki.
