Avtar diabetesepidemin?

655
Allt fler är medvetna om sin ökade risk att få typ 2-diabetes och försöker ändra sin livsstil. Bild: Markku Pajulahti / Vastavalo.

Av Mari Vehmanen

• Diabetesbarometern 2015 avslöjar en överraskande trend: allt färre insjuknar i diabetes. Barometern har sammanställts av Sari Koski och hon tror att det kan vara en bestående utveckling.

Diabetesbarometern 2015 offentliggjordes i november och den ger de sedvanliga uppgifterna om att diabetikerna har blivit fler i Finland. Trots att antalet totalt sett har ökat innehåller siffrorna också en nyhet, säger projektchef Sari Koski, som har sammanställt barometern.

– De senaste åren har antalet nyinsjuknade diabetiker som inlett läkemedelsbehandling inte ökat. Tvärtom har de minskat ganska markant.

Uppgifterna kommer från ett FPA-register, som registrerar nya beslut om rätt att få specialersättning för insulin och andra blodsockersänkande läkemedel.  Toppen nåddes 2011 när siffran var nästan 33 400. I fjol fick ungefär 24 700 personer rätt till specialersättning. FPA-statistiken gör ingen skillnad mellan typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.

– De nya fallen av läkemedelskrävande diabetes har alltså minskat med ungefär 9 000 årligen jämfört med läget för några år sedan. Det är en stor förändring, säger Sari Koski.

Totalt sett ökar antalet diabetiker fortfarande eftersom det insjuknar fler i diabetes än det dör diabetiker. Det beror bland annat på att människor med diabetes lever längre.

Latent diabetes upptäcks

Sari Koski tror inte att det minskade antalet diabetesdiagnoser beror på att de oupptäckta fallen av diabetes är fler.

– Tvärtom förefaller det flitiga kampanjarbetet för att upptäcka latent typ 2-diabetes att ha tagit skruv. Tusentals personer med långvarig latent diabetes har upptäckts och får nu nödvändig behandling.

Det faktum att den tickande diabetesbomben har desarmerats ska vi tacka finländarna själva och vår hälso- och sjukvård för, anser Sari Koski. Typ 2-diabetes finns på allas läppar. Risktesterna på webben är i flitig användning och många låter undersöka sig. Hälso- och sjukvården har lärt sig screena och känna igen högriskindivider.

De omfattande uppföljningsrapporterna från studien FINRISK ger samma typ av goda nyheter, nämligen att finländarna slutat gå upp i vikt och att de genomsnittliga blodsockervärdena inte stiger.

Det är alltså inte helt omöjligt att det sjunkande antalet diabetiker blir en bestående trend i Finland, menar Sari Koski. I så fall är det en unik nyhet i hela världen eftersom ett flertal länder kämpar med en explosionsartad ökning av diabetes.

– Redan nu har uppgifterna i den senaste barometern väckt intresse och rentav lite skepsis. Nyligen besökte jag Tyskland och fick frågan vad i världen man har gjort i Finland. Men resultatet kan självfallet inte förklaras med något mirakeltrick.

Mer livsstilsvägledning och fler grupper

Sari Koski understryker att den glada nyheten inte ger oss någon anledning att minska ansträngningarna för att förebygga typ 2-diabetes.

– Kampen är inte på långt när avgjord än. Vi behöver fortlöpande förnyelse och utveckling.

Även om insatserna för att upptäcka diabetesrisken är förankrad inom vården, får de som insjuknar ofta inte det fulla stöd de behöver. På många ställen har människor med diabetes exempelvis inte adekvat tillgång till expertledd livsstilsvägledning.

– Gruppvägledning varken uppskattas eller utnyttjas i tillräckligt stor utsträckning. Viktkontroll- och kamratstödsgrupper uppfattas inte som ett element i hälso- och sjukvården trots att sådana grupper gett mycket goda resultat.

Dessutom tycker hon att diabetesprevention ses alltför snävt uteslutande som en uppgift för hälso- och sjukvården. I själva verket behöver hela samhället engagera sig.

– Beslutsfattarna kunde påverka många frågor. Finländarna äter drygt 20 000 gånger utanför hemmet under sin livstid, bland annat på dagis, i skolan och på jobbet. Folkhälsomässigt sett vore det en stor sak om kommunerna kunde erbjuda hjärtmärkta matportioner.

Sari Koski hoppas att barometern ska öka tilliten till preventionen och vården och behandlingen av diabetes och inspirera till nya idéer.


 

Så kom barometern till
  • Åren 2012, 2013 och 2014 samlades synpunkter in från personer med diabetes på Diabetesförbundets debattforum Kohtauspaikka.
  • En webbenkät gjordes bland vårdpersonal våren 2015. Ungefär 60 procent svarade på enkäten.
  • En webbenkät bland beslutsfattare inom vården besvarades av 59 procent.
  • Dessutom utnyttjades data bland annat i statistik från FPA.
  • Diabetesbarometern publicerades också 2005 och 2010.

Diabetesbarometern kan läsas i sin helhet på adressen www.diabetes.fi/barometri2015.pdf.


 

Äldre med diabetes är en växande grupp i Finland. Bild: Janne Viinanen.
Äldre med diabetes är en växande grupp i Finland. Bild: Janne Viinanen.
Fokus på äldre med diabetes

Diabetesbarometern bekräftar att god vård av äldre med diabetes har blivit ett viktigt tema i samhället, säger Janne Juvakka, verksamhetsledare på Diabetesförbundet. Det är en samhällsdebatt som Diabetesförbundet kommer att delta mer målmedvetet i.

Janne Juvakka ser mycket som är positivt i den senaste diabetesbarometern.

– Redan det är en bra signal att beslutsfattarna inom vården och personalen inom diabetesvården deltog så flitigt i enkäterna. Deras stora intresse visar att man fått upp ögonen för hur viktiga diabetesfrågorna är.

Han tillägger att innehållet i svaren också tyder på en genuin vilja att förbättra vården av människor med diabetes och ge dem bättre service.

– Trots att det garanterat inte kommer att finnas mer pengar för vården de närmaste åren, är detta en bra plattform att bygga vidare på.

Svaren i barometern bekräftar att Diabetesförbundet är på rätt väg med sina viktiga strategier. Förbundet har drivit linjen att krävande vård och behandling av diabetes ska koncentreras till regionala kompetenscentra. Också de som besvarade barometerfrågorna ser många fördelar med en centralisering.

Vidare har Diabetesförbundet länge förespråkat ett nationellt diabetesregister. Barometern bekräftar att det behövs mer och konkret information om behandlingen av diabetiker och behandlingsresultaten.

– Barometerresultaten är alltså ett incitament för oss att fortsätta på samma linje som hittills i vårt påverkansarbete. I år kommer vi på förbundet också att finnas tillgängliga på olika ställen i landet för att lyssna lyhört och diskutera läget inom diabetesvården.

Avtryck i utbildningsteman

Den tydligaste signalen i diabetesbarometern är enligt Janne Juvakka att allt fler äldre får diabetes. Samhället måste få upp ögonen för denna grupp.

– Tack vare bättre behandlingsmetoder lever många med diabetes länge, och det är fantastiskt bra. Men i den offentliga diabetesdebatten har temat kommit i skymundan.

Diabetesförbundet vill följaktligen vara med och utforma hur man kan ta större hänsyn till god diabetesvård i social- och boendetjänsten för äldre.

– Diabetesförbundet spelar en framträdande roll i vidareutbildningen av vårdpersonal. Vi kommer säkert att starkare lyfta fram behoven bland äldre med diabetes på våra kurser, säger han.

Han hoppas att barometern ska läsas och utnyttjas av de kommande självstyrande områdena för social- och hälsovård.

– Diabetesförbundet hjälper gärna till med att starta regionala nätverk för diabetesexperter.

I fortsättningen kommer diabetesbarometern att sammanställas oftare eftersom ett intervall på fem år är onödigt långt.

– I dagens turbulenta samhälle hinner mycket hända på fem år. I fortsättningen måste förbundet bli bättre på att förutse förändringar och trender, sammanfattar Janne Juvakka.


 

På många orter är det svårt att få tid till läkaren och läkarna byts ut hela tiden. Bild: Juha Mattila.
På många orter är det svårt att få tid till läkaren och läkarna byts ut hela tiden. Bild: Juha Mattila.
Diabetesregister kunde lösa många problem

Diabetesbarometern bekräftar att det behövs mer information om behandlingsresultaten.

Pirjo Ilanne-Parikka, överläkare på Diabetesförbundet, säger att den nyaste diabetesbarometern visar att vården lyckats bra med att screena fram typ 2-diabetes.

– Det enorma arbete som de senaste decennierna lagts ner på att upptäcka typ 2-diabetes har alltså gett resultat. Men vi får inte slå oss alltför mycket för bröstet och nöja oss med det här.

Barometern lyfter också fram ett flertal problem i vår diabetesvård.

– Ett sorgebarn återkommer år efter år: vi har fortfarande inte tillräckligt mycket information om kvaliteten på och resultaten av vården och behandlingen. Finland behöver absolut ett heltäckande nationellt register för att följa upp incidens, vård och behandling och behandlingsvinster.

Ett diabetesregister skulle vara till nytta för både diabetespersonal och beslutsfattare.

Registeruppgifter skulle komma väl till pass när beslutsfattarna planerar vården. De närmaste åren kommer vården knappast att få mer resurser och därför bör de användas exakt för rätt ändamål.

– Svaren på barometerfrågorna visar att det kanske brister i beslutsfattarnas förståelse på djupet för hur krävande egenvården vid diabetes i själva verket är. Det kan vara svårt för dem att uppfatta exempelvis varför en psykolog spelar en så stor roll i ett multidisciplinärt diabetesteam, exemplifierar Pirjo Ilanne-Parikka.

Specialistvården kommer till patienten

Barometern visar också att diabetiker är oroliga för kontinuiteten i vården. Det kan vara svårt att få tid till mottagningen och personalen byts ut jämt och ständigt. Många tycker att de inte får det stöd de behöver.

Dessutom är en del diabetiker skeptiska till personalens kunskaper om diabetes inom primärvården och företagshälsovården.

– Det visar att vi behöver nätverka och centralisera specialkompetensen inom diabetesområdet. Men centralisering betyder inte per automatik att vården fysiskt förläggs långt borta från patienten. Tvärtom kan specialisterna komma till hälsovårdscentralerna för att träffa diabetespatienterna, är Pirjo Ilanne-Parikkas vision av den framtida vården.

Hon menar att en sådan modell i högre grad ger den kontinuitet som efterfrågas än sporadiska konsultationer hos specialisterna på centralsjukhuset.

Barometern tyder på att diabetikerna själva inte integreras tillräckligt mycket när vårdplanerna läggs upp.

– Läkarna och sjukskötarna har redan länge upprättat vårdplaner. Men det nya tänket om att involvera patienterna i planerna har inte slagit igenom överallt. Dagens vårdplaner är i första han ett verktyg för patienterna eftersom de visar hur vården och behandlingen har lagts upp, understryker Pirjo Ilanne-Parikka.