Måltidsordningen ändras vid bukspottkörtelsvikt

8203
Kraftig smärta i övre buken är kännetecknande för bukspottkörtelsvikt. Senare uppträder så kallad fettdiarré. Bild: Annika Rauhala.

Av Mari Vehmanen

• En del personer med långvarig diabetes utvecklar bukspottkörtelsvikt med kraftig buksmärta och diarré som symtom. Anpassad kost underlättar besvären och tryggar näringstillförseln.

En viktig uppgift för bukspottkörteln är att producera det livsviktiga hormonet insulin. Det är ett faktum som människor med diabetes är väl medvetna om. Bukspottkörteln har också en del andra uppgifter. Bland annat utsöndrar den enzymer som spjälkar maten för att den lättare ska kunna tas upp av kroppen.

Enzymutsöndringen kan komma i olag av diverse orsaker och långvarig överkonsumtion av alkohol är en av de vanligaste orsakerna. Men också diabetes kan i vissa fall orsaka nedsatt funktion.

– Vid typ 1-diabetes kan nedsatt funktion i bukspottkörteln tillstöta efter mycket långvarig sjukdom och oberoende av om blodsockerkontrollen är bra eller inte. Vid typ 2-diabetes ökar risken för bukspottkörtelsvikt exempelvis av ögon- eller njurkomplikationer och vid behov av tillskottsinsulin, säger Kaija Paasikivi, näringsterapeut på Tammerfors universitetssjukhus.

Bristen på matsmältningsenzymer visar sig först som diffusa magbesvär. Kraftig buksmärta efter måltider är ett typiskt symtom.

– Övre buken känns som ett åtstramande band. Senare utvecklas så kallad fettdiarré (steatorré). Det betyder att fettet i kosten inte tas upp av tarmen. Avföringen blir lös, lukar illa och är fettrik.

När enzymproduktionen minskar ytterligare går man ner i vikt. Till slut kan allvarlig undernäring tillstöta.

Det är ofta svårt för läkarna att upptäcka bukspottkörtelsvikt, nedsatt funktion i bukspottkörteln. Patienten vänjer sig vid symtomen och anpassar så småningom kosten för att inte ha så starka smärtor.

Små portioner men ofta

Dagens medicin har inga metoder för att stimulera bukspottkörtelfunktionen, men med rätt behandling kan besvären underlättas och näringsintaget tryggas. Matsmältningsenzymerna kan ersättas med enzymkapslar som tas till måltiderna.

– Behandlingen sätts in med en viss dos. Sedan följs behandlingssvaret upp och dosen trappas upp efter behov, berättar Kaija Paasikivi.

Många måste använda smärtstillande medel, men en del av dem ger förstoppning. Det kan förleda dem att tro att diarrébesvären är över och att inga enzymkapslar längre behövs.

– Tyvärr försvinner inte malabsorptionstillståndet (minskat näringsupptag) ingenstans. Enzympreparatet måste tas till varje måltid för resten av livet, understryker hon.

Vid sidan av medicinering spelar rätt kost en viktig roll i behandlingen. Stora måltider orsakar buksmärta. Därför rekommenderas många mindre måltider om dagen: frukost, lunch och middag plus mellanmål och kvällsmål om det behövs. Kolhydrater och proteiner får gärna fördelas jämnt över hela dagen.

– Tidigare ansågs det att allt fett bör undvikas på grund av bukspottkörtelsvikt. I dag rekommenderas normal hälsosam och varierad kost. Bara mycket tung stekt mat bör utelämnas för att dämpa buksmärtan.

Bukspottkörtelsvikt försämrar upptaget av fettlösliga vitaminer som D, K och B12. Tänk alltså på att mjölkprodukter och fisk innehåller D-vitamin. I vissa fall kan vitamintillskott vara nödvändigt.

– Personer med mycket svårartad malabsorption kan få FPA-ersättning för energirika kosttillägg, påminner Kaija Paasikivi.

Tid att anpassa sig till måltiderna 

Det kan vara svårt att anpassa sig till den nya måltidsordningen, särskilt för de som brukar äta två, tre stora måltider om dagen.

– Alla med bukspottkörtelsvikt bör därför kunna få vägledning av en näringsterapeut. Då kan de tillsammans lägga upp hur måltiderna enklast kan fördelas över dagen.

Det behöver inte alls vara svårt att kombinera egenvård vi diabetes med kost vid bukspottkörtelsvikt, enligt Kaija Paasikivi. Hälsosam och allsidig kost i små portioner är vanligen bra vid både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.

– Personer med flerdosbehandling måste antagligen ta måltidsinsulin fler gånger än tidigare.

Kombinationen av de båda sjukdomarna kan också uppstå omvänt när långvarig bukspottkörtelsvikt ger upphov till diabetes.

– I sådana fall är diabetessjukdomen mycket labil, vilket innebär att blodsockret svänger och personen lätt drabbas av hypoglykemi. Det gäller alltså att vara extra minutiös med egenvården, understryker hon.

Med fullgod enzymersättningsbehandling, smärtlindring och anpassad kost går det oftast att få kontroll över symtomen vid bukspottkörtelsvikt.

– All behandlande personal bör vara medveten om att medicinering bara är ett led i god vård av sjukdomen. Också risken för undernäring måste tas på allvar, understryker Kaija Paasikivi.