Av Timo Elo
• Ursula Schwab är biträdande professor på enheten för folkhälsovetenskap och klinisk näringslära vid Östra Finlands universitet. Hon säger att hon för det mesta väljer en gyllene medelväg och har vetenskaplig dokumentation som sitt rättesnöre.
Biträdande professor Ursula Schwab är känd som näringsforskare, lärare för legitimerade näringsterapeuter, författare av näringsrekommendationer, näringsterapeut och internationellt erkänd påverkare.
– I grunden är jag legitimerad näringsterapeut och det ger mig möjligheten att arbeta med patienter. Det gör jag två dagar i veckan på Kuopio universitetssjukhus. Jag är nöjd med min tredimensionella arbetsroll, som innefattar undervisning, forskning och klinisk verksamhet.
Näringsfrågorna verkar skapa förvirring bland finländarna eftersom informationen ofta är motstridig.
– Det kan vara svårt att få riktig information eftersom medierna måste leva och väcka uppmärksamhet. De kan helt enkelt inte hålla uppe intresset genom att om och om igen upprepa näringsteserna enligt rekommendationerna. Det gäller att ständigt spåra upp nya teman och hitta oliktänkare som rör om i myrstacken.
– I mitt arbete med patienter träffar jag människor med diagnostiserad kranskärlssjukdom eller hjärtinfarkt. De har ett genuint intresse för att ta hand om sig själva med hjälp av kosten. Men om de följer det som medierna rapporterar kan de inte träffa rätt val.
Hon tycker att medierna kunde vara mer villiga att samarbeta med universiteten, att de ska rapportera om de nyaste forskningsrönen och informera om vad allt man kan forska om i dagens värld.
Individuella skillnader
Ett genomgående mål i näringsforskningen är att näringsrekommendationerna också ska beakta personliga skillnader, enligt Ursula Schwab.
– Så långt kommer vi knappast under min forskarbana. De forskningsrön vi kommer fram till i dag är avsedda för hela befolkningen och de fungerar för de flesta människor. Annars hade man självfallet inte fått några vetenskapliga bevis.
– Men det finns också en del undantag, åt det ena eller andra hållet. Säkert har vi alla hört talas om den gamla kvinnan i granngården som alltid åt smör och rökte som en borstbindare, men ändå blev över nittio år gammal. I mitt kliniska arbete brukar också jag ibland undra över att vissa patienter fortfarande lever trots sina osunda levnadsvanor.
– Det finns en del ”supermänniskor” med en kropp som klarar av stor påfrestning, men så finns det de som är extremt känsliga för exempelvis extra saltintag och några extra kilon och lätt drabbas av leverförfettning.
Ursula Schwab påminner om att kosten måste följa rekommendationerna också vid läkemedelsbehandling. Vid medicinering drar patienten nämligen ofta slutsatsen att det inte spelar någon roll vad man stoppar i sig eller hur lite man rör på sig, eftersom medicinen fixar allt.
– Det kan vara bra att veta att läkemedel har bättre effekt i kombination med hälsofrämjande kost. Vid högt blodtryck bör maten innehålla bara måttligt med salt. Det är en svår tanke att ta till sig inte bara för patienterna utan också för läkarna. När läkarna skriver ut recept, bör de samtidigt se till att patienterna får adekvat vägledning i kostfrågor.
Mer näringsinformation till läkarna
Läkarutbildningen bör fokusera mer på näringsfrågor, anser Ursula Schwab.
– Man kan bli läkare med mycket lite kunskaper i näringsfrågor. Å andra sidan finns det medicinstudenter som är mycket intresserade och vill veta mer om kost och näring. Själv försöker jag i mina diskussioner med läkare alltid lyfta fram att rekommenderad kost är bra för hälsan i många hänseenden. Rätt kost är behandling för blodfetterna, förbättrar sockeromsättningen i kroppen, förhindrar låggradiga inflammationer, är till hjälp vid viktproblem eller bantning och är en behandlingsform vid högt blodtryck. Att döma av de senaste forskningsrönen har kosten ett tydligt samband med minskad risk för demenssjukdomar.
Hon tillägger att kost som främjar den basala hälsan är en viktig del av vilken behandling som helst. Man vet att vissa människor lider av återkommande inflammationer, exempelvis kvinnor av gynekologiska inflammationer. Det finns dokumenterad information som visar att hälsofrämjande kost underlättar behandlingen av inflammatoriska tillstånd och minskar sannolikheten för återfall.
Det finns också belägg för att kosten har gynnsam effekt vid behandling av barnlöshet. Dessutom förefaller fettkvaliteten spela en roll vid utvecklingen av osteoporos. Forskning pågår inom området.
– Jag inledde min karriär som fettforskare och skrev min doktorsavhandling vid Kuopio universitet om fettkvalitetens effekter för hälsan. Och jag kommer knappast att släppa ämnet. I dag har jag breddat min forskning och studerar kostområdet i ett samlat perspektiv, säger Ursula Schwab.
Populariserad vetenskap
Ursula Schwab valdes till årets näringspåverkare av Agronomförbundet 2013. Förbundet motiverade valet bland annat med att hon är skicklig på att popularisera vetenskap och alltid pratar om frågor som kan beläggas med stark vetenskaplig evidens. Måttlighet är hennes grundregel i näringsfrågor.
– A och O i näringsfrågor är att hitta en gyllene medelväg. För mycket är för mycket, i alla hänseenden.
I dagens värld kan det vara svårt att vara måttlig när man får äta hur mycket man vill på lunchrestaurangerna och kaféerna bjuder på påtår.
– På en flygplats såg jag en gång en så stor kanelbulle att den krävde en mattallrik för att få plats. Typiskt är också att en hamburgerkedja använder ett ord för sina måltider som kan jämställas med käk. Hur kan man göra reklam för mat på det sättet, undrar hon.
Maten är livsviktig för människan och den bör ges den relevans den förtjänar, säger hon. Samtidigt är det bra att ha en lite avslappad syn på mat och ätande.
– På fester kan man stöta på människor som uppmanar sin partner att inte smaka på tårtan för att den innehåller så mycket fett och partnern egentligen borde banta. Men snälla någon, fest är fest! Om vardagsmaten följer kostreglerna, är det inget problem om man äter lite osunt när det är fest.
Är hälsosam kost dyr?
Konsumenternas val styrs av matpriserna. Är hälsosam mat dyr, Ursula Schwab?
– Det finns en del studier som gjordes för sju åtta år sedan. En av analyserna ingick i en världsberömd studie om prevention av diabetes. Den hälsofrämjande kost som interventionsgruppen vägleddes i var billigare än kosten i kontrollgruppen. Dessutom minskade den hälsofrämjande kosten diabetesrisken med 58 procent.
– Frukosten är mycket prisvärd om den består av gröt, särskilt om man kombinerar den med självplockade bär. Köp gärna säsongsvaror när det gäller frukt och grönt. Fettfri mjölk och naturell yoghurt är ganska prisvärda.
– Bland köttprodukterna kan kyckling vara en aning dyrare än korv, men kyckling är å andra sidan betydligt billigare än nötkött. Rött kött ska man inte äta mer än högst 500 gram i veckan.
– Det finns prisvärda fisksorter, likaså billiga sorter av rybsolja och margarin, räknar hon upp.
Ursula Schwab har lagt märke till att en stor del av konsumenterna inte bryr sig om hur mycket salt eller fibrer en produkt innehåller och var den är tillverkad. Läs innehållsdeklarationen noga, är hennes råd. Hon har en gång sett ett ekologiskt bröd som innehöll en massa salt och var tillverkat utomlands.
– Det kan vara lättare att komponera hälsofrämjande måltider som inte är ekologiska än om de ska vara ekologiska. Dessutom strider det mot mitt ekologiska tänkande att livsmedel transporteras långa vägar och ibland från platser med sämre luftkvalitet än i Finland. Många trendiga utländska bär innehåller alltför stora rester av bekämpningsmedel.
– Dagens människor vill ha något utöver det vanliga. Ingenting vardagligt och vanligt förefaller att räcka till för oss utan det måste alltid vara något nytt och extra, suckar hon.
Recept till ett friskare liv
Som rättesnöre i livet rekommenderar Ursula Schwab allmänt rekommenderad hälsofrämjande kost utan onödiga krusiduller och utsvävningar.
– Därutöver behöver vi tillräckligt mycket fysisk aktivitet, sömn och psykisk energi plus lagom många sociala kontakter och så lite stress som möjligt.
Hon medger att stressen ibland smyger sig på i hennes liv, särskilt på senhösten.
– Antagligen skulle jag inte orka så här bra om inte allt annat i mitt liv vore okej.
