Konstigt beteende? Stroke – allvarlig åkomma men återhämtning möjlig

7477
Rehabilitering måste sättas in snabbt efter ett slaganfall eller en hjärnblödning för att funktionsförmågan ska kunna återställas så bra som möjligt. Det gäller att stiga upp ur sängen så snart läget är stabilt. Foto: Vesa-Matti Väärä

Av Tuula Vainikainen

• Ofta slår cirkulationsstörningar i hjärnann till som en blixt från klar himmel. Anfallen är skakande för både den drabbade och omgivningen. Många återhämtar sig och klarar sig på egen hand, men de är kanske inte riktigt sig själva längre. Rehabilitering är till nytta oberoende av ålder. Störst inverkan har skadans placering och omfattning.

Cerebrovaskulära störningar, som störningarna heter på medicinskt språk, är en sjukdom i artärerna precis som diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar. Diabetiker löper dubbelt så stor risk att drabbas av störningarna som icke-diabetiker. Läget förvärras av högt blodtryck och rökning.

En cerebrovaskulär störning kan betyda lokal blodlöshet och syrebrist i hjärnvävnaderna. Det kallas ischemi. En annan form är lokal blödning i ett blodkärl inne i hjärnan. Det kallas hemorragi. Merparten av störningarna (drygt 80 procent) är övergående ischemiska TIA-attacker eller hjärninfarkt. Mindre än 20 procent drabbas av hjärnblödning. – I dagligt tal används stroke som sammanfattande benämning på dessa sjukdomar.

Inte riktigt lik sig …

I dag överlever allt fler, men det är inte alltid lätt att återgå till normalt liv. En stroke lämnar ofta efter sig större eller mindre störningar som försämrar rörelse- och funktionsförmågan, medför restriktioner i vardagslivet och försämrar livskvaliteten. Besvären är mycket individuella och de beror i hög grad på var i hjärnan tilltäppningen suttit och hur stor skada den har ställt till med.

Personen kan ha enkelsidig förlamning och det inskränker rörelseförmågan. Känseln kan vara nedsatt. Då är det svårt att få kontroll över kroppen. Balansen är dålig och finmotoriken klumpig.

Typiska neuropsykologiska symtom är afasi, det vill säga svårigheter att producera och förstå tal, minnesstörningar, bristande känsla för den andra sidan av kroppen eller omgivningen och omedvetenhet om symtomen. Symtomen kan förekomma utan synliga besvär.

Efter en sjukdomsattack kan det till en början förekomma trötthet, men också långsamhet och avbräck i kroppsfunktioner och tankeförmåga. Vakenhetsgraden kan variera och initiativförmågan vara nedsatt. Symtomen är förvirrande och skrämmande för både personen själv och omgivningen.

– Det är framför allt de neuropsykologiska störningarna som ger upphov till förvirring. De är en påfrestning för parrelationen och andra sociala relationer och de tär på de krafter som patienten så väl skulle behöva för att bli återställd, sammanfattar Päivi Liippola, fysioterapeut på Hjärnförbundet.

I det läget behöver personen ofta stöd och uppmuntran från sina närstående för att orka med rehabiliteringsträningen, men alltför mycket omsorg kan vara irriterande. Det gäller att lägga sig i lagom mycket.

– Även om den drabbade kan behöva mycket vägledning och hjälp i början går det att återhämta sig och klara sig på egen hand. Det förutsätter att personen får vara aktiv och göra saker och ting själv. Assistansen ska minska i takt med att återhämtningen fortskrider.

Tillbaka till jobbet?

Stroke och cirkulationsstörningar i hjärnan blir vanligare när befolkningen åldras. Åldern är den största enskilda riskfaktorn.

Ungefär en fjärdedel av patienterna är i arbetsför ålder och ungefär en femtedel av dem återgår till sitt arbete. Detta är möjligt tack vare snabbare vård, lindrigare besvär och bättre behandlingsmetoder.

I dag kan allt fler snabbt få trombolytisk, blodproppslösande behandling. Men det går inte i en handvändning att återgå till jobbet eftersom också lindriga kognitiva symtom kan ställa hinder i vägen. Vardagen påverkas av störd uppmärksamhet, fatigue (sjukdomsrelaterad trötthet), minnesproblem och svårigheter med att styra sig själv.

Att fokusera uppmärksamheten, byta mellan uppgifter, göra fler saker samtidigt och att koncentrera sig lite längre lyckas inte alltid på samma sätt som före sjukdomsattacken. Arbetsmiljön måste i stället vara flexibel och arbetsbelastningen mindre för att det ska vara möjligt att återgå i arbete. Deltidsarbete kan vara ett sätt att återgå i arbetslivet

Återhämta sig och bli återställd

I synnerhet i början kräver alla normala aktiviteter både i hemmet och på jobbet extra stor koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och ansträngning. I de flesta fall tar det flera månader att återhämta sig.

– Den sjuke kan få för sig att hemmet har blivit lustiga huset där ytorna sluttar, dörrar är i vägen och saker försvinner. Det är inte ovanligt att man missförstår varandra och gör felbedömningar. Den sjuke har inte alltid uppfattat förändringarna och kommer bara ihåg sitt gamla jag, sin tidigare kropp och hur den fungerade, säger Päivi Liippola.

Rehabilitering bör sättas in snabbt för att den tidigare funktionsförmågan ska återställas i så hög grad som möjligt. Det gäller alltså att stiga upp ur sängen så snart läget är stabilt.

Patienten får stöd av ett multidisciplinärt team bestående av läkare, sjukskötare, närvårdare, fysioterapeut, talterapeut, ergoterapeut och neuropsykolog. Alla nödvändiga rehabiliteringsinsatser kan dock inte tillhandahållas i hela landet.

Patientens egen aktivitet och stöd från närstående och ett socialt nätverk spelar en viktig roll. Hur väl man blir återställd beror på vilken typ av störning man har haft och hur svår och utbredd skadan är.

Rehabiliteringen går i hög grad ut på en lärandeprocess, att stimulera nerverna i hjärnan att fungera på nytt, stärka nervbanorna och göra sig av med störande nervkontakter. Tack vare att hjärnan är plastisk, formbar, kan man lära sig nya saker efter en hjärnskada. Rehabiliteringen innebär att den plastiska hjärnan får lära sig på nytt och då är repetition av största vikt. Det är alltså fullkomligt avgörande hur många gånger man upprepar aktiviteterna.


 

Några fakta om läget ett år efter en stroke:

  • 60 procent har återhämtat sig och kan leva självständigt
  • ungefär 40 procent behöver medicinsk rehabilitering
  • 30 procent behöver fortlöpande hjälp i sina dagliga aktiviteter
  • 20 procent behöver vård på institution
  • 15 procent har fått ett nytt sjukdomsanfall
  • 10–20 procent utvecklar demens (återkommande sjukdomsattacker ökar risken).

Känn din puls

Hjärninfarkt beror ofta på obehandlad hjärtarytmi, förmaksflimmer. En hjärninfarkt startar när det bildas blodproppar i dåligt fungerande hjärtförmak. En blodpropp som startar i hjärtat kan transporteras med blodbanan till hjärnan och täppa till ett eller flera kärl där.

Lär dig allemansgreppet för självförsvar:

Ett enkelt grepp om handleden gör dig uppmärksam på förmaksflimmer. Det är lätt att lära sig rätt grepp för att palpera pulsen. Kolla på tunnepulssisi.fi.


Musik backar upp rehabilitering
Rehabilitering måste sättas in snabbt efter ett slaganfall eller en hjärnblödning för att funktionsförmågan ska kunna återställas så bra som möjligt. Det gäller att stiga upp ur sängen så snart läget är stabilt. Foto: Vesa-Matti Väärä
Rehabilitering måste sättas in snabbt efter ett slaganfall eller en hjärnblödning för att funktionsförmågan ska kunna återställas så bra som möjligt. Det gäller att stiga upp ur sängen så snart läget är stabilt. Foto: Vesa-Matti Väärä

Att lyssna på musik minskar stresseffekterna vid akut hjärninfarkt. Musik aktiverar hjärnan över ett brett område och stimulerar nerverna till att reparera sig själva. Musik får också fungerande hjärnvävnad att föröka sig.

– Att lyssna på musik i 20–60 minuter har stor effekt på återhämtningen. Det behövs inga stora strukturer och bara minimala investeringar för att använda musik vid rehabilitering av patienter med hjärnskador, säger Seppo Soinila, professor i neurologi på Åucs.

Återhämtningen efter en hjärnskada går ut på att få skonade hjärnceller att växa på nytt och bilda nya nervkonstakter och nervnätverk. Neuronerna, det vill säga hjärncellerna, måste aktiveras för att de ska kunna bilda kontakter. Det finns all anledning att utgå från att aktiveringen via musik hjälper hjärnan att återhämta sig.